Antall besøk:

Lag din egen 123 hjemmeside

~ Salongradikalerne ~

Mesener, feminister, folkeopplysere og politikere...

Salongvertinne Sophia Elisabet Brenner (1659-1730) var Sveriges første kvinnelige forfatter og feminist.


Sophia Elisabet Brenner, født Weber 29. april 1659, død 14. september 1730. Svensk forfatter, og gift med Elias Brenner.
 
Sophia opponerte mot samfunnets kvinnesyn på 1700-tallet. Var Sveriges første kvinnelige forfatter av skjønnlitteratur, og den første som arbeidet aktivt for at kvinnene skulle frigjøres intellektuelt.

Sophia Elisabet ble født i Stockholm, og var datter av sten og billedhugger Niklas Weber, fra Tyskland, og hans kone Kristina Spoor. Sophia fikk en uvanlig god utdannelse i "Tyska skolan Stockholm", der hun gikk i samme klasse som guttene. Mestret 6 språk allerede i ungdommen, og kunne skrive dikt på samtlig 6 språk: Svensk, tysk, fransk, italiensk, hollandsk, latin og litt engelsk. Var den første kvinnelige student i Sverige, og fulgte i sporene til Ursula Agricola og Maria Jonae Palmgren, som studerte i Visingsö skola 1644 og 1645. Gifter seg med Elias Brenner i 1680, som i ettertid er blitt stående som en framtredende miniatyrmaler og den svenske numismatikkens far. Giftemålet med Sophia var hans andre ekteskap.

Vennekretsen uttrykte stor beundring over Sophias diktning, og dette førte til at Sophia lot trykke sin første diktsamling "Poetiske dikter" i 1713. Dermed ble hun den første kvinnen som forfattet svenske dikt.

Sophia Elisabet var ikke bare den første kvinnelige dikteren i Sverige, hun var også den første svenske feminist. 1693 utga hun "Det Qwinliga Könetz rätmätige Förswar" inspirert av vennskapet med Aurora Königsmarck. Forsvaret skapte en tradisjon som førtes videre av Hedvig Charlotta Nordenflycht. 13 år senere, i 1732, fullendes hennes skrivning med verket "Wårs herres och Frälsares Jesu Christi alldraheligaste pijons historia". Flere dikt trykkes postum. Her følger et dikt hun skrev etter inspirasjon av kunstneren Anna Maria Ehrenstrahl:

Om jag af medfödd drift för ro skull stundom rimar,
Er böjelse syns klar af edert måleri.
Fast konsten oss ibland har kostat några timar,
Man kan på bättre vis ej oförgäten bli.
Lät afund grina till, lät döden skäktan spänna,
För ingendera skräms er pensel, ell' min penna.

Kilder:
- Nils Bohman, artikkel i "Svenska män och kvinnor del 1", Albert Bonniers förlag Stockholm 1942
- Litteraturens historia i Sverige, Bernt Olsson och Ingemar Algulin, Norstedts förlag 1991.




Historiske begivenheder

1659 Sophia Elisabet Brenner født.
1660 
C. W. Eckersberg: Frederik III, som lader udfærdige kongeloven ved Peder Schumacher sidenhen bekjendt under navnet Griffenfeldt. Skitse til de store billeder malet til trongemakket på Christiansborg Slot. 1824
 Enevælde i Danmark-Norge indføres med Kongeloven.
1665 Sorø Akademi nedlægges.
1666 Brand i London.
 Newton (1642-1727) stifter den matematiske analyse.
 St. Thomas bliver dansk koloni.
1670 Christian V (1646-1699) udråbes til konge.
1671 Greve- og baronstanden indføres i Danmark.
1673 Danmark indleder Den skånske krig mod Sverige.
1675 Ole Rømer opdager lysets hastighed.
1681 Ole Rømer udnævnes til politimester i København.
 Jacob Worm forvises til Trankebar.
1682 Ludvig XIVs franske hof flytter til Versailles.
1683 Danske Lov udstedes.
1686 Store Bededag indføres.
1687 Sir Isaac Newton (1642-1727) udgiver Philosophiae Naturalis Principia Mathematica
1693 De sidste heksebrændinger foretages i Danmark.
1699 Frederik IV (1671-1730) udråbes til konge.
1700 Danmark går over til den gregorianske kalender.
1702 
Sir Godfrey Kneller: Portræt af Sir Isaac Newton, malet i år 1702.
1709 Brenner: Poetiske Dikter.
1711 Byldepesten hærger hele Danmark og dræber bla. en trediedel af Københavns indbyggere.
1713 Den franske oplysningsfilosof og forfatter Denis Diderot født. (død 1784)
1720 Tordenskjold dør i duel.
1721 Hans Egede grundlægger Godthåb.
1724 Jens Schielderup Sneedorff født.
1727 Sir Isaac Newton (f. 1642) dør.
1728 Peter Frederik Suhm født.
 Storbrand i København ødelægger 1670 huse.
1730 Sophia Elisabet Brenner død.

Salongvertinne Hedvig Charlotta Nordenflycht (1718-1763), første svenske forfatter som kunne livberge seg selv gjennom å skrive.


Hedvig Charlotta Nordenflycht (født 28. november 1718 i Stockholm, død 29. juni 1763) var svensk forfatter. Datter av Anders Andersson Nordbohm, adlet under navnet Nordenflycht, og Christina Rosin. Betraktes som en av Sveriges fremste poeter på 1700-tallet, men er også blant de første feministene i Sverige. En av de første svenske kvinnene som klarte å forsørge seg selv i kraft av sitt skrivearbeid.

Hedvig vokste opp i Stockholm, men flytter 1731 til familiens brukseiendom Viby i Harbo sokn i Uppsala län. Gifter seg 1734 med den unge pukkelryggede mekanikeren Jöns Tideman som dør tre år senere. Selv om Hedvig verdsatte Jöns intellekt, tok hun senere avstand fra hans syn på opplysningstidas rasjonalisme og skeptisisme. Kanskje en av grunnene til at hun benektet å ha elsket ham i etterkant. Gifter seg ganske snart igjen med presten Jacob Fabricius som dør etter sju måneder. Dødsfallet forårsaket livslang følelseskrise med forsøk på selvmord og fysiske sykdommer.

Nordenflycht vinner berømmelse med diktsamlingen "Den sörgande Turtur-dufvan" i 1743, som var et resultat av hennes sorgarbeid etter mannens død. Fulgte engasjert med på samtidens debatter, og mange av hennes verk har karakter av debattinnlegg i politiske, filosofiske og religiøse spørsmål, samt spørsmål rundt kvinnens fri- og rettigheter. Foruten poesi, skrev Hedvig også rokokkoviser - "Dorillas kväde". Blant hennes verk bør særskilt "Fruentimrets försvar" (1761) framheves. I boka skjeller hun ut Rousseau på vers av rim etter et langt og indignert forord, fordi han ikke forstår å verdsette hennes kjønn.

Nordenflychts mest leste dikt, Öfver en Hyacint, er en kjærlighetsforklaring til en mye yngre mann ved navn Johan Fischerström, fysiker og økonom, som ble hennes siste kjærlighet. De siste diktene handler om triangeldramaet mellom disse to og grevinne Cathérine Charlotte De la Gardie som utspilte seg vinteren 1762-63. Hedvig grunnla, sammen med Creutz og Gyllenborg, "Tankebyggarorden" i 1753, hvor hun helt fra begynnelsen spilte en sentral rolle. Ordenen ga ut årboken "Våra Försök".

"Nöje i enslighet"

Kom, aftonstjärnan, snart att båda
de bästa stunder av mitt liv!
När tysthet överallt får råda,
då vakna mina tidsfördriv.
 
En älskad skugga döljer mig,
en värld försvinner, där jag strävat.
Sen mina sinnen flyktigt svävat,
i stillhet tankan roar sig.
 
Du stund, som lägger allt i dvala,
Du väcker mina tankars fart;
Din köld min oros eld kan svala,
Ditt mörker gör mitt sinne klart.
 
Vid mänskoflärd och dårskap trött,
Vid sällskapstvång och tadelpilar,
Bland sånggudinnors hop jag vilar
Och somnar hos Tahlia sött.
 
Vers 1, 5, 10 og 15 fra diktet: "Nöje i enslighet"




Till Fischerström
 
I 
 
Över en Hyacint
 
Du rara ört, som ej din like
i färg, i glans, i täckhet har,
bland all din släkt, i Floras rike,
5din fägring mest mitt öga drar.
På dina blad naturen spelar,
i konst, i prakt hon yttrar sig;
den fina balsamlukt du delar
förnöjer och förtjusar mig.
10Med trogen omsorg jag dig sköter:
en lindrig luft du andas får,
en häftig il dig aldrig möter,
för hetta, köld du säker står;
ett livligt väder på dig fläktar,
15som tränger genom blad och knopp,
och när av värma du försmäktar,
en kylig flod dig friskar opp.
 
Men liksom du min hydda pryder
och dig i all din täckhet ter,
20en grym förvandlings lag du lyder,
du vissnar, dör och finns ej mer.
Du hastigt all min möda glömmer
och ledsnar vid min ömma vård
bland ringa stoft din fägring gömmer —
25du är ju otacksam och hård!
 
Men skall jag på en blomma klandra,
det veka väsen klaga an?
Dess öde är att sig förandra:
hon måste vara som hon kan.
30Hon är ett gräs, hon skall förfallna;
jag intet agg till henne bär.
Så ser jag ock ditt hjärta kallna:
det måste vara som det är.
 
II 
 
Den 25. Juni 1762
 
35Vad har jag sett? Vad gruvlig plåga!
Vad nya ämnen för mitt kval!
Vad olja på min olyckslåga!
Vad öde för mitt hjärtas val!
De ögon, som av ömhet brunnit,
40som ha mitt liv, min död i sig,
ha nyss av sorg och saknad runnit —
för vem? Ack, för en ann än mig.
Jag tecken ser av ömhets tårar
på Damons kinder röjas än:
45ett avsked så hans hjärta sårar,
så kan han känna för en vän.
Och jag, jag skall till evig smärta
en sådan skatt på jorden si,
det bästa och det ömsta hjärta,
50och själv dock icke lycklig bli.
 
Mig skulle hopen svartsjuk kalla
och ge mitt kval förhatligt namn.
Jag kan dock utan köld och galla
en skönhet se uti hans famn.
55Men se det dyra hjärtat delas,
sen jag en gång dess ömhet vann,
en grad för mig i känsla felas,
är vad jag icke bära kan.
 
Lät därför, Damon, dygd och ära
60ej hålla dig i något bann!
Jag svär vid dig och hjärtats lära,
att jag det aldrig tager an.
Förr må min sorg mitt liv förstöra,
än gå i tvungen vänskap in.
65Du kan min sällhet icke göra,
om jag ej högst kan göra din.
 
III 
 
Den lågan, som mig tär och bränner,
Till kärlekselden icke hör,
Dock oro i ett hjärta gör,
70Som starkt och ömt och häftigt känner.
Det är en vänskap som mig rör,
Som ej är gjord för tidens vänner.


http://dikter.biblioteket.se (Stockholms stadsbibliotek)
http://www.kalliope.org     (diktsøkerbase m.m.)

Kilde:
- "Hedvig Charlotta Nordenflycht" av Hilma Borelius, 1922, Lund
- Hedvig Charlotta Nordenflycht Skrifter, red. Torkel Stålmarck med förord av Sture Allén, utgitt av Svenska akademien.
- Dikt, portrett m.m. i Kalliope


Af Henrik Nielsen

Et liv fyldt med sorger plagede hende, og til at fuldende tragikken var hun under en lang periode ulykkeligt forelsket i en yngre mand, hendes mandlige muse. Digtningen for hende var noget intimt, noget personligt, et kald, og intet arbejde eller et tidsfordriv. Et for hendes liv eksemplarisk digt kunne være »Till Fischerström«, hvori hun taler om kærligheden som en blomst, der må blomstre på på den rigtige måde, men endnu til sidst visner.



Historiske begivenheder

1718 Hedvig Charlotta Nordenflycht født.
1720 Tordenskjold dør i duel.
1721 Hans Egede grundlægger Godthåb.
1724 Jens Schielderup Sneedorff født.
1727 Sir Isaac Newton (f. 1642) dør.
1728 Peter Frederik Suhm født.
 Storbrand i København ødelægger 1670 huse.
1730 Christian VI (1699-1746) udråbes til konge.
1733 Stavnsbånd indføres
1734 Det andet guldhorn findes ved Gallehus, Tønder.
1746 Frederik V (1723-1766) udråbes til konge.
1748 Det Kongelige Teater åbner på Kongens Nytorv.
1755 Et jordskælv i Lissabon dræber 60,000.
1763 Hedvig Charlotta Nordenflycht død.



Navn: Hedvig Charlotta Nordenflycht
Født: 1718-11-28, Stockholm
Død: 1763-06-29, Lugnet nær Stockholm